Memories Valborg

Här kommer bilderna (jag har inte fått lös alla) från Valborg som utlovat. Menyn bestod av:

Förrätt
Välkomstdrink med chokladkaka

Middag
Hamburgare och strips

Dessert
Vaniljbomb med bär och kex

Vi fick en perfekt plats vid slottet under evenemanget. Vi satt så att vi hade första parkett vilket syns på bilden vid kasen. När de avslutade med fyrverkerier så satt vi så att man kunde luta sig tillbaka och ha huvudet uppåt vilket gjorde att fyrverkerierna "ramlade ner" på en efter att de avfyrats. Det var som att sitta på Cosmonova biografen, hur häftigt som helst. 

Mor och dotter

Igår så hämtade mamma upp mig på morgonen för lite mor och dottertid. Vi hade inget speciellt planerat mer än att fixa några ärenden. Vi åkte till Marieberg Gallerian för shopping. Jag hittade armband, plånbok, jeansshorts och en kjol. Allting på rea så det blev mycket saker för en liten peng, precis i min melodi. 

Nu har jag äntligen fått lös några bilder från Valborg som jag lovat er, jag lägger upp de senare idag.
Nu ska jag försöka få tag på lillasyster och kolla om jag ska hjälpa henne att göra en kostym till teaterpjäsen hon är med i.

Mamma och jag på Valborg

O my!

Jag är ett hopplöst fall. Det har jag nu konstaterat. Den soliga solen, det fina vädret och springet i mina ben gör att jag får allt gjort förutom det viktiga. Det viktiga är förstås det sista som har med skolan att göra. Jag har tre kapitel kvar på projektledningen innan jag kan få slutföra mitt praktiska projektarbete. Det borde vara en morot i sig, att få plocka ut sin examen, men får jag någonting skrivet? Nej, nej och åter igen nej. Istället svävar jag iväg och planerar hur mitt övriga liv ser ut och vad jag ska göra kommande dagar (då plugg alltid ingår i planerna men alltid utgår av någon konstig anledning). Egentligen förstår jag inte varför eftersom att jag verkligen uppskattar och finner projektledningen otroligt givande. Men trots det så sitter jag alltså i andra tankar och planer. Nyss så skickade jag iväg egendesignade inbjudningskort till vår examensbjudning i sommar istället för att reflektera arbeten. Och just nu exempelvis, nu sitter jag och funderar om den blåa gardenklänningen går ihop med guldiga naglar och om man verkligen kan bära det på den grekiska kolgrillen som vi ska äta på på tisdag. Och nu, nu tänker jag på vart trafikskolan jag och Johan ska utbilda oss på imorgon egentligen ligger. Och nu vad man skulle kunna ha på sig på midsommaren. Ja ni hör ju, det här går inte. Nää nu får jag ta mig i kragen och skriva några rader innan klockan blir midnatt för att då ska jag sova enligt planeringen i mitt huvud. Men först en nattmacka och ett avsnitt Big Bang Theory. Haha, in my ass att någonting kommer att bli skrivet ikväll. 

Jag är så bra på att förtränga verkligehetens måsten, och det mina vänner, det är ingenting positivt. Jag blir så trött på mig själv...

Todays offer

Eftersom jag har otroligt breda höfter för min storlek så föll jag hårt för H&Ms reklam med Beyoncé i olika bikinis. Även den bruden har höfter och då H&M alltid prioriterar kvinnor med rak kroppsform så blev jag väldigt överraskad och glad över att de har utformat bikinis som även kan klä en kvinna med kurvig kropp. Nu var det inte så spektakulärt som jag trodde då även dessa bikinis är formad för en kvinna med rak kropp och inte en med kurvig kropp och breda höfter. Missvisande reklam? Ja! Dagens i-landsproblem? Ja! Jag tyckte trots detta om bikinisen och den satt helt okej på så det blir att premiära med knyt-tanga till sommaren. Woop woop.

H&M har super sale just nu så jag passade på att klicka hem lite mer, allting förutom skorna och bikinisen är från deras rea. Flecejackan ligger på 70:-, t-shirten 40:-, svarta toppen 150:- (den ligger på 300:- i butik) och den randiga toppen ligger just nu på 70:-. Skorna var inte så farligt dyra heller, de ligger på 149:-. 

 

Jag har en rabattkod att dela med mig av på H&M. Uppger ni koden 1304 när ni beställer så får ni 50:- i rabatt på er beställning! Hur fint är inte det? Så passa på att klicka er in och fynda på deras super sale, det är upp till 70% rabatt. Happy shopping!

وداعا يا صديقي

 I måndags så hade jag lunchträff med Nour. Det var vår sista gång att träffas bara vi två, i verkligheten på ett långt, långt tag. Nour pressade in vår träff i hennes hektiska schema, trots att hon enbart sovit i tre timmar på grund av att hon jobbat natt så ville hon absolut ses. Nästa gång vi ses så blir det via Skype och kontakten har vi planerat ske via mejl och appen Kik. Eftersom Nour ska flytta utomlands och gifta sig med hennes fina fästman så är våra långa telefonsamtal ingenting att tänka på eftersom att det i längden kommer att ruinera oss pengamässigt. But hey, strong friendship continues no matter what. 

Jag är himla avundsjuk på Nour som ska få bo i ett varmt land med vita sandstränder och att landet har ett globalt samt ett turisttänk. Jag gillar att det är en tursitstad hon ska bo i för att det ger oss större möjlighet att ses lättare än om hon skulle ha flyttat till en liten by som ligger mer öde i ett land. 

Min vän, jag önskar dig all lycka i framtiden. Jag kommer att sakna dig, habibi.  

Som rubriken lyder; adjö min vän.

I´m alive!

Nej jag har inte dött, inte heller har jag slutat med att blogga utan jag har haft en hel del tekniska problem som inte gjort det möjligt för mig att blogga helt enkelt. Det känns ändå bra för att idag när jag äntligen kom in på bloggen så håller statistiken i sig, det värmer i hjärtat att ni hänger med trots inaktivitet på en så där tio dagar. 

Jag står fortfarande utan dator och telefon. En glädjande nyhet är att det tydligen inte var fel på den bärvara datorn som bara dog för oss. Vi lämnade den hos min morbror igår innan vi åkte hem och han kunde konstatera att det bara var att plocka ut batteriet och sätta i det på nytt. Det känns riktigt skönt eftersom att jag och Johan har våra liv på den där datorn. Tur i oturen igen där så provade vi inte att byta batteriet på plats utan vi lämnade den hos min morbror som upptäckte det när vi var halvvägs hem så nu står vi fortfarande utan en dator. Det är inte det mest ultimata när man är i slutet av sin utbildning, men det funkar! Telefonen är det värre med, den fungerar inte alls och jag vet fortfarande inte om jag ska köpa ut mig från abonnemanget eller ha tålamod att använda en defekt telefon. 

Just nu har jag många bollar i luften. Jag betalar räkningar, försöker vinna en guldbiljett, skriver arbete, mejlar, äter mat och allting gör jag med ett leende. Det här med att bli åttabarns mamma lär inte bli något problem för mig, eller? 

 

En resa med mål

Jag började på riktigt i Oktober, fuskade mycket under julmånaden, hittade tillbaka i januari och nu i maj så är jag tio kilo lättare. Jag är inte i mål än men jag har nästan blivit av med allt vatten i kroppen som jag fylldes av pga av medicinringen. Jag bär på stor muskelmassa för min kroppsvikt och ligger under på fettmassan/fettprocenten. Jag är nöjd med vad jag åstadkommit hittills men vill kämpa lite mer mot mina nya mål innan jag kan känna mig riktigt nöjd. 

Jag vill bland annat bli mer fit vid nederdelen av magen samt insidan av låren, det är svårt att punktförbränna just på de ställena men det är inte omöjligt! Jag vill även dämpa mitt sötsug helt samt jobba upp en bättre kondition. Sen har jag ett önsketänk om att hitta tillbaka till de siffror som stod på vågen innan min medicinering började för snart åtta år sedan. Även fast jag vet att det inte blir lätt för mig då jag i dagsläget ligger på den vikt jag bör ligga på för min längd samt att jag inte kan nå ner så mycket mer viktmässigt då jag har stor procentuell muskelmassa, så hoppas jag ändå på minus fyra till fem kilo till. 

Hoppet är det sista som överger än sägs det, så jag kommer leva på hoppet ett tag till. 

Så här ser jag ut idag, stora mål från en (nu) mindre tjej. 

Ni glömmer väl inte att rösta på Linnéa Persson??

Kaos!

Inte nog med att min telefon är trasig, Johans börjar nu att kurka ur. Min reservtelefon är inte bra och lever lite som den vill och som att inte det vore nog så har nu vår dator dött! Den går inte att få igång och jag får smått panik då alla mina skolarbeten, projekt, bilder och framför allt minnen finns på den. Min morbror som kan datorer är på båtresa och är oanträffbar, min storebror som är ganska haj på datorer visste inte riktigt vad det kunde vara men misstänkte att det kunde vara någon hårdvara. I´m going crazy!! 

Jag ska lugna ner mig nu med popcorn, Eurovision och drömma om att inom ett par år ha fått Christer Björkmans jobb (alternativt fått Ginas arbetsuppgifter). Det sista som överger en är hoppet, eller hur?

Ni glömmer väl inte att rösta på Linnis? Ni kan läsa mer här och ni kan rösta här. 

Vote for a friend!

 Min fina vän Linnéa har under en månads tid kämpat med att kommit i bättre form. Hon har gjort en helt fantastisk resa och har uppnått stora resultat. Hon har kommit i form via en tävling som heter "fitnessfighten" som är en effektiv tävling som hjälper dig komma igång snabbt för att nå resultat, samt att du kan få en stor bonus utöver att du kommer iform. Du kan nämligen vinna pengar på din viktnedgång. Linnéa har gått vidare från att varit en av 25 till att bli en av 10 finalister. För att vinna hela fighten så behöver man ha röster. Röster, röster och åter röster. Jag brukar vara emot diverse korrupta röstkampanjer som exempelvis när det brukar vara lucia då familjer driver på hårt för att just deras dotter eller syster ska bli just lucia. 

Trots det så går jag nu emot min egen åsikt och säger till er alla att rösta HÄR på Linnéa Persson som är nummer fem, där ni även kan se mer om hennes resultat. Ni röstar enkelt, fyller i er e-post och klickar i "Linnéa Persson". Självklart får ni rösta på vem ni vill men anledningen till att jag driver detta om Linnéa är för att hon har kämpat hårt och hon är väl värd vinsten! Hon har inte fuskat någonting och följt sig exemplarisk genom denna fight. Hjälp mig att hjälpa henne att slutföra hennes resa! 

Här kommer ett utdrag från worldofshapes hemsida som är de som arrangerar fitnessfighten;

"Om du följer vårt unika 30-dagars kost- och träningsprogram kommer du bland annat att få följande resultat: - Minska i vikt och fettprocent - Förändring av din kroppsform - Minskad stress - Ökad förbränning och välmående - Bättre och jämnare humör - Förbättrat lymfsystem Du tränar 1 timma per dag (styrketräning och kondition) varje dag i 30 dagar där du följer ett noga sammansatt kost- och träningsprogram som är anpassat för dig. Alla övningar kan du göra hemma eller på gymmet. I Fitnessfighten tävlar du om 2 500 Euro, ca 21 000 kr*. Dessutom lottar vi ut en träningsresa för två till Portugal till ett värde av 22 000 kr. Är du tävlingsinriktad och gillar utmaningar - då skall du välja Fitnessfighten!"

♥

I hope you don´t mind that I put down in word,
how wonderful life is while you´re in the world. 

Onsdag mitt i veckan

Just nu sitter jag med en tenta i projektledningen. Jag kom hem från en stund sedan efter att ha varit på universitetet och käkat lunch med några tjejkompisar. Det var skönt att få slippa datorn, även fast det bara var för någon timme. Senare ikväll blir det PW till Johans jobb Actic för gymträning. Jag har ett frikort där under en period som jag känner att jag måste utnyttja.

Outfiten idag ser ut som följer; röd blus från tradera, jeans från loppis, jacka från loppis och skor från H&M. Jo, jo man kan allt bygga en snygg outfit av kläder som man fått för en billig peng. För att kläder är begagnade så behöver de inte vara hål, sneda, urtvättade - snarare tvärt om! Det går att fynda. Blusen på bilden är använd en gång av tidigare ägare, jeansen var nya, jackan var endast provad och var ett ångerköp. Så vad kan en outfit likt denna gå på? Svaret är 115:-. Som hittat!

Ha en bra dag! 

Stipendiat och examen

I förra veckan fick jag ett glädje besked, jag har blivit 2013 års stipendiat. Det känns hur kul som helst och det öppnar så många dörrar för mig att de tror på mig. Jag har även fått hem ett brev från donationsstiftelse att jag fått avkastningsmedel för 2012 års räkning beviljat. Jag är så lycklig. Ja just det, lycklig. Hur mycket man än inte vill tro det så gör pengar en lycklig. Kanske inte långvarigt men för stunden. Och den stunden, den lyckan jag kände när jag fick beskedet kommer jag att leva länge på..

I veckan så har vi på retorikprogrammet planerat att vi ska ut och fira att vi alla tar examen. Även fast jag inte plockar ut lika examen som min klass då jag valt att fokusera på projektledarrollen så ska det bli så himla kul att umgås utan att vara stressad över uppgifter eller dylikt utan att få se tillbaka på allt man har gjort istället! Jag längtar. 

Tradera levererar min sommargarderob

Idag har jag fått hem tre stycken toppar som jag vunnit på tradera. 90:- fick jag betala för alla dessa tre skönheter. Jag gillar den prickiga, den är handsydd från sent 60-tal enligt förra ägaren men aldrig använd. Den röda blusen ville jag ha i våras när den kommit in i Lindex butik men fick inte tag på den. Den här var använd en gång innan och jag fick ge 40:- istället för 199:- som den gick på i butik. Topparna satt som ett smäck alla tre och min sommargarderob börjar nu att ta form. Nu är det lite till som ska hittas, främst jeans. Johan och jag ska åka in på Sågmyra i Falun när vi ska "hem" till Bollnäs nästa vecka. Där hittar man alltid en massa smått och gott och jag hoppas ett eller två par jeans på deras jeansavdelning får följa med mig hem. 

Frustration!!

Telefonen var lagad enligt ordern. Skönt tänkte jag och bytte tillbaka till min kära Samsung från min gamla Iphone. Jag tog ur simkortet från Iphonen för att sätta i det i Samsungen, jag startade telefonen och den lägger av. Jag blir galen! Jag har ju åkt in till butiken för att få den fixat och den är fixat enligt dem men ändå så är det samma problem. Suck, jag har fått byta tillbaka till Iphonen och jag vet inte hur jag ska göra med Samsungen. Det är mycket som blir lidande på grund av att jag inte har min telefon. Förvisso världsliga saker men ändå. Jag vill kunna ha min mejl tillgänglig mobilt, jag vill kunna hänga på instagram och tradera och så vidare. Istället är jag fast med telefonboken och meddelandefunktionerna. Jippi, tillbaka till 90-talet. 

Det jobbiga är att jag ändå får stå och betala på telefonen fast den inte fungerar. När jag kontaktade kundtjänsten så sa de att om inte telefonen blivit lagad efter tre olika inlämningar så får man en ny och då är Samsung Galaxy S2 utbytt så istället får man en S3:a. Inte för att vara den som är otacksam men jag vill gärna ha en S2:a. Jag trivs med den och är nöjd med dess funktioner, den är i lagom storlek och har en snygg design. Vidare så sa de att jag ordentligt skulle beskriva problemet för de i butiken som jag gjort för kundtjänsten över telefon. Men hallå, sa jag det är väl klart att jag har gjort det. Jag har beskrivit in i minsta detalj för dem i butiken. Jag erhåller en examen kommunikation så att jag vet hur man ska förmedla olika kommunikativa saker. Tydligen gjorde jag inte mitt bästa för han som tog emot telefonen hade enligt kundtjänsten skrivit i reparationsordern "telefonen stänger av sig och beter sig konstigt". Jaha, kände jag när de berättade det för mig. Var det det han orkade skriva ner av allt det som jag berättade om som är fel med telefonen. Vad skriver han nästa gång om jag lämnar in den? Är det ens någon ide? Och inte hade de någon lånetelefon att erbjuda heller...

För att komma tillbaka till lagningsproceduren så finns det, som skrivet, möjlighet att lämna in den igen men hittar de ingenting så får jag ett kostnadsförslag för att laga telefonen. Och får jag ett kostnadsförslag så innebär det inte att min försäkring, som jag står och betalar för, inte gäller. Den som de sa skulle täcka allt när jag tecknade den. Jag läste igenom pappren ordentligt innan jag skrev på något och ifrågasatte några punkter som försäljaren pratade sig till mitt förtroende och jag skrev på. Dumt så här i efterhand men nu vet jag att en extra försäkring inte är värt att ha. 

Så nu är jag här i ingenmansland och står mellan tre val. Ett är att lämna in telefonen på lagning och  vänta på kostnadsförslaget och hoppas på att den verkligen blir fixad. Två är att köpa ut mitt abonnemang på ett par tusenlappar (jag ska ändå byta operatör från de jag har efter mitt abonnemang går ut), eller tre att fortsätta abonnemanget men att inte använda telefonen så att kostnaderna hamnar på minsta möjliga och under tiden teckna ett nytt abbonemang och använda men att frysa det så att jag inte börjar betala på det förrns om sex månader.
Vad ska man göra? Jag är så less på telefoner. Tacka vet jag när man hade de där kontanttelefonerna och världen var lite mindre mobil.  

Hjälp mig!

Stort storkok och kap.

Det är fortfarande tomt och tyst här hemma. Johan kommer inte hem förrns imorgon kväll men det går ingen nöd på mig. Mina dagar flyter på som de ska. Igår så fick jag äntligen ordning här hemma då jag storstädande hela lägenheten med att damma, dammsuga och torka golv. Jag byte även gardiner och sängkläder, organiserade papper och skrubbade badrummet. Så nu doftar det ljuvligt här hemma! 

I morse tog jag sovmorgon. Halv tio ringde Johan och väckte mig för att du skulle han iväg och kära sina sista tester på hans deltagare i hans träningsstudie. Det var oerhört skönt med sovmorgon, speciellt eftersom att jag inte la mig förrns halv ett igår natt. Jag kollade på ett romantisk drama som tv3 sände. The Romantics hette den visst. En film som Katie Holmes varit med och producerat och det talade väl för sin sak. Det var två timmars bortkastad tid. Nog för att Katie Holmes ser bra ut och hon kan verkligen agera men någon producent eller regissör, det är hon då inte i min mening.

Tidigare så var jag på loppis och jag fyndade lite till sommargarderoben, så nu har jag både gjort miljön och min plånbok en stor tjänst. Jag fick med mig en randig Lönnebergaskjorta, ett grönt linne i satin och bomull, en randig stickad tröja, en klänning med 60-tals inspirerat mönster samt ett par nya sovtights. Allt detta gick på 70:-, det mina vänner kallar jag för kap! Efter loppisen tog jag mig en sväng förbi ÖB, här bortanför oss och köpte de där dricksglasen som jag spanat på länge. Nio kronor styck skulle det gå på men när jag betalade så gick de in för fem kronor styck. Ännu mer kap!

Nyss har jag gjort storkok. Fullkornspennor och svärmors nyttiga kycklinggryta med broccoli och majs. Den är hur god som helst! 18 matlådor fick jag ihop som jag ska försöka stuva in i frysen om en stund. De ska bara få kallna först.

Nu ska jag ta tag i projektledningen, den har lidit länge nog nu. 

Kram på er! 

Familjeflytt ♥

Nu har det gått ett par månader. Två för att vara exakt. Min mamma och mina småsyskon valde, efter mycket övervägande, att packa flyttkartongerna för att bege sig till ett nytt hus i ett nytt landskap. Ett nytt boende. En nytt liv. De har skapat en ny milstolpe i deras liv.

Det krävs mod att bryta sin trygga vardag. De har lämnat sin trygga famn för att flytta till en ny by och skapa nya minnen. Jag kan tänka mig att det kan riva upp stora sår i hjärtat att bryta sin trygghet och flytta ifrån byn där man har vuxit upp. Byn där man känner till varje grässtrå och varje sandkorn. Jag förstår hur jobbigt det kan vara att klippa det naturliga bandet till Kilafors och Hälsingland, för jag har också gjort det. Kilafors är den plats där min uppväxt och trygghet har varit. Och det är den plats man saknar som allra mest ibland. Asfalt och stadsliv är ingenting om man jämför med lugnet som finns i en pittoresk liten norrländsk by med djupa dalar och höga berg.

Jag förstår även att det är tufft att flytta ifrån de två sista familjemedlemmarna som väljer att bo kvar. Det är allt annat än lätt! Det positiva är det som man får. Nya relationer, nya bekantskaper, nya känslor.

Jag finner det positivt och jag hoppas även att de andra två vågar bryta sin trygghet och vill flytta ner till oss som tagit oss hit. Då kan vi hitta på saker mitt i vardagen, allihopa, tillsammans! Shoppa, biobesök, gå på kondis. Hur ofta vi vill och hur mycket vi vill.

Allt kan hända när man vågar att gå framåt och skapa nya minnen.

Jag hälsar mamma och mina småsyskon välkommen till det stora gula huset i deras nya by. Mamma, du är så modig som så sent i livet vågar bryta upp och tro på något nytt. Emeli och Isac, jag finner er som stora inspirationer och drivkrafter som vågar hitta nya kompisar och komma till en ny skola. Det mina syskon, det är modigt det! 

Min modiga lilla familj. ♥

Det är ingen slump att fågelskrämmor alltid är gubbar...

En tänkare utan dess like, det är vad jag är. En slags tankemissbrukare. Det låter kanske hårt men det är ett faktum då mina tankar jämt snurrar. Jag tänker på framtiden, karriären, familjen, relationer, samhället, debatter och mycket mera! Vissa saker är helt onödiga att lägga energi på men jag gör det ändå. Man kan fråga sig om det är positivt eller negativt men faktum är att man är som man är och det är någonting fint. Det är någon mening med allt som sker och allt som är. 

Ikväll så är jag ensam hemma medans Johan är på jobbet (jag är fortfarande galet stolt att han kan titulera sig som PT). Såklart så har jag tänkt mycket och skrivit en hel del (för att det är så jag få avlastning i mitt tänkande). Ikväll så har tankarna gått åt det mer onödiga hållet då jag har försökt att besvara barnfamiljens stora gåtor. Som familjemedlem i en barnfamilj så vet jag att vardagen kan vara smått kaotiskt och livet innebär ofta att saker går sönder, att det blir lättlagat mat till lunch för att tiden inte räcker till och man blir frustrerad när det plötsligt blir livat bak i sättet i bilen när man nyss haft fridfullt bildisco. Det fick mig att fundera på; varför köper man korv i tiopack och bröd i åttapack? Varför sänker man ljudet i bilstereon när man inte hittar? Varför fastnar inte superlimmet inne i tuben? Eftersom att en i vår familj läspar lite lätt så har det även fått mig att fundera över varför finns bokstaven S i ordet läspa? Jag menar de borde ju ändå vara de som använder det ordet mest. Att som läspare säga "jag läspar" eller "jag är en läspare" så märker man verkligen ut sig att man inte kan uttala bokstaven S korrekt. Märkligt i min mening. Det borde finnas ett annat ord. 

Ikväll så har livets stora (och mest onödiga) frågeställning även sett ut så här; varför finns det inte kattmat som smakar råtta? Om man kväver en smurf, vilken färg får den då? Varför tar det längre tid för vattnet att koka upp om man står bredvid? Hur ska man veta om det är fel i ordboken? Varför finns det lås på byggnader som ska vara öppna dygnet runt? Vem testar hund och kattmaten så att tillverkaren kan skriva "ny och bättre smak" på burkarna?

Har ni några svar som kan hjälpa mig i kvällens grubblande så dela gärna med er. 

Kram på er där ute! 

Det här med Boork och hockey VM

För dom som känner mig vet att jag är en tjej som gillar sport överlag. Som mindre var jag framgångsrik i friidrottens gren 60 meter samt längshopp. Inte för att skryta men jag har aldrig missat en pallplats när jag ställt upp i tävlingar och oftast har hag tagit hem guldet eller silvret. Jag tyckte verkligen om den sporten och hade jag inte varit med om olyckan som gjorde att min kropp förstördes och var tvungen att rehabilitera upp sig så vet jag att jag varit i landslaget nu, för den viljan hade jag! Viljan blandat med talangen tror jag hade tagit mig dit. Eller det vet jag att den hade. Istället för en karriär inom sportens värld så blev det skador och slut på sporten. Efter några år hittade jag dans som en sysselsättning och senare även teater. Jag har känt glädje över när jag har fått utföra både dansen och teatern och det är någonting som jag länge trott att jag vill fortsätta med men jag har aldrig känt den där tillfredsställelsen som när man satte ett nytt person bästa i längdhoppsgropen eller som när man blev klockan med en hundradel mindre. Så trots min estetiska bana så är det sporten och träning som är det som tillfredsställer mig allra mest.  

Nu är vårmånaden maj här och med den hockey VM. Ishockey är verkligen en sport som ligger mig varmt om hjärtat. Jag kommer ihåg första gången pappa tog med mig på en hockeymatch. Det var i Timrås gamla arena och vi stod i klacken. Han köpte mig en Timråhalsduk och jag stod med den hängandes över mina axlar och bara njöt. Njöt av isens kyla som spred sig när spelarna frenetiskt jagade pucken, njöt av skriken och ropen från han som hetsade igång alla andra i publiken, njöt av den höga musiken som sattes igång när det blev mål. Jag stod där med min halsduk över axlarna och tänkte att där nere på isen skulle man vilja vara och briljera. Efter den matchen är det Timrå som legat mig varmt om hjärtat då det var dem, där och då, som fick mig att förstå att hockey är något speciellt. Sen blev det som det blev. Det var brorsan som fick följa med olika sällskap till Gävle för att se på hockeymatch. Jag blev lite sopad under mattan också, för vad jag tror, mitt kön. Det var inte alla gånger som man blev tillfrågad medan det var en självklarhet att fråga brorsan. I och för sig kan jag inte skylla skulden på någon annan eftersom att jag inte direkt visade öppet att jag tyckte hockey var en spännande sport.

Idag tycker jag att det är skamligt att samhället inte kommit längre i sportens värld angående damer och sport. Vad är det för trams om att tjejer i hockey inte får tacklas? Jag blir även upprörd att Svenska ishockeyförbundet i tidig ålder väljer att klassa tjejer som något annorlunda jämfört med killar. På deras hemsida heter det "team 98", "team 99", "team 00", och "team tjejer". Hallå, vad är det? Varje gång när jag har fört matchprotokoll åt ett division 2 lag så blir jag alltid lika upprörd över att det fortsätter med denna särbehandling angående könet. Ja, det är skillnad på fysiken hos män och kvinnor men om samhället konstant ska se ner på kvinnorna och deras idrottande hur ska de då kunna utvecklas?

Nu är det som sagt maj och hockey VM för herrar. Nog för att ett VM är roligt att kolla på men att Leif Boork ständigt blir kallad för "expert" av övriga kommentatorer och programledare gör att jag vill kräkas på VM. Boork är en riktig pessimist i mina ögon som inte annat gör än att kommer med negativa inslag. Det är tråkiga kommentarer och elaka pikar hela tiden. Surgubbe! I förra årets SM-final var han hemsk. Där kunde man verkligen höra hur han tog ut sin frustration över att han var tvungen att lämna Brynäs 2007 för att sedan komma tillbaka och hjälpa de från kvalserien. Ett annat stort minus är att det är TV4 som har hand om matcherna. Reklam, reklam och reklam. Man får inte ta del av allt mellansnack och eftersnack plus att de väljer att lägga många matcher på deras andra kanal som inte alla har. Nej, tacka vet jag när SVT har hand om VM!

G som i glädje

Jag blir så glad. Bloggportalen informerade mig just om att de har fått höja siffrorna i min besöksstatistik, igen! Det är helt galet och jag blir så glad, så rörd. Tänk att ni är många ute där som tycker om det jag skriver, vad jag gör. Jag blir så glad. Det kanske många som tycker att det är en simpel sak att känna glädje över men jag känner mig hedrad över att det är många som vill läsa om mig, min vardag, mina intressen... Känner mig hedrad över att få känna mig uppskattad. Jag känner mig privilegiad över att ha fått många läsare som tycker om det jag gör.
Glädje är ordet. ♥

Tillfälligt avbrott...

Min telefon har gått sönder. Eller sönder och sönder, det är troligtvis en mjukvara i telefonen som måste uppdateras. Det gör att jag inte har någon telefon och att jag inte kan blogga så ofta som jag vill. Man är ju så mobil med mobilen! Nu gillar jag bättre att blogga via datorn men det blir också tråkigt då jag inte kan bjuda på bilder om hur min vardag ser ut. Jag tycker bilder i en blogg ser mycket trevligare ut. Jag väntar tålmodigt på min telefon men under tiden så kan inläggen komma lite glesare då jag inte alltid har tiden att sitta vid datorn.

Vi klarade vår valborg utan regn. Innan vi åt mat blev det verkligen nattsvart på himlen och det haglade som adrig förr! När vi dock satt utanför slottet så var det uppbehåll och himlen var ljus. Vi köpte godisremmar, bredde ut filtar och njöt av kasen samt studentsångarna. Vi satt på en solbänk längst fram vilket gjorde att kom precis under fyrverkerierna när de firades iväg. Det var som att sitta i Cosmonovas biosalong när fyrverkerierna kom ner emot oss, helt magiskt! Jag har både bilder och film på hela kalaset som jag kommer att dela med mig av så fort jag får tillbaka min telefon!

Igår så var vi på äventyrsbad med min lillebror. Det är helt otroligt vad barnslig man kan bli av rutschkanor, vågor, forsar och undervattensakvarium! Jag tror det är till ens fördel att ha barnasinnet kvar när man har barn. Det gör att man leker med barnet istället för att observera och anamma barnet. Självklart är det viktigt att ha koll på barnen även fast man leker med dem och som vuxen tycker jag att man har det. Barn ska självklart kunna leka själva också utan att någon vuxen ständigt måste vara med men alla barn är olika och det tar olika lång tid för dem att kanske känna sig trygga i sig själva och att de kan leka själva. Det är nog en balansgång det där, där mycket spelar in. Barnets jag och personlighet, föräldrarna, syskonen, miljöer med mera. Alla är olika och klarar sig olika och så måste det också få vara.

Nu ska iväg till gammelbyn Wadköping med min lillebror som har sovit över inatt. Vi ska ta årets första mjukglass. Glasspremiär idag alltså. Har ni tagit er första glass för i vår?