Familjeflytt ♥

Nu har det gått ett par månader. Två för att vara exakt. Min mamma och mina småsyskon valde, efter mycket övervägande, att packa flyttkartongerna för att bege sig till ett nytt hus i ett nytt landskap. Ett nytt boende. En nytt liv. De har skapat en ny milstolpe i deras liv.

Det krävs mod att bryta sin trygga vardag. De har lämnat sin trygga famn för att flytta till en ny by och skapa nya minnen. Jag kan tänka mig att det kan riva upp stora sår i hjärtat att bryta sin trygghet och flytta ifrån byn där man har vuxit upp. Byn där man känner till varje grässtrå och varje sandkorn. Jag förstår hur jobbigt det kan vara att klippa det naturliga bandet till Kilafors och Hälsingland, för jag har också gjort det. Kilafors är den plats där min uppväxt och trygghet har varit. Och det är den plats man saknar som allra mest ibland. Asfalt och stadsliv är ingenting om man jämför med lugnet som finns i en pittoresk liten norrländsk by med djupa dalar och höga berg.

Jag förstår även att det är tufft att flytta ifrån de två sista familjemedlemmarna som väljer att bo kvar. Det är allt annat än lätt! Det positiva är det som man får. Nya relationer, nya bekantskaper, nya känslor.

Jag finner det positivt och jag hoppas även att de andra två vågar bryta sin trygghet och vill flytta ner till oss som tagit oss hit. Då kan vi hitta på saker mitt i vardagen, allihopa, tillsammans! Shoppa, biobesök, gå på kondis. Hur ofta vi vill och hur mycket vi vill.

Allt kan hända när man vågar att gå framåt och skapa nya minnen.

Jag hälsar mamma och mina småsyskon välkommen till det stora gula huset i deras nya by. Mamma, du är så modig som så sent i livet vågar bryta upp och tro på något nytt. Emeli och Isac, jag finner er som stora inspirationer och drivkrafter som vågar hitta nya kompisar och komma till en ny skola. Det mina syskon, det är modigt det! 

Min modiga lilla familj. ♥