Tjugohundratretton

Så var året 2013 till ända. Ett år fyllt av möjligheter, insikter och glädje.

Året började med att jag flyttade över min blogg hit efter att ha bloggat hos ett annat domän tidigare. Velandet var över hur statistiken skulle utveckla sig till det sämre eller bättre men jag slog slag i saken och flyttade. Det största orosmomentet var om ni finingar skulle hänga med och gå med på den här flytten eller inte. Jag blev och är så glad över att ni ville hänga med och det känns så fantastiskt att ni hälsar på mig här varje dag. Jag ser att många hör av sig och undrar över varför kommentarerna är låsta och det är ett medvetet val jag gjorde nu efter sommaren. De flesta kommentarer värmer men så finns det vissa törnar, vilket är okej då alla får ha en egen vilja men nu kände jag att jag pausar kommentarsmöjligheten för nu så får vi se hur vida jag öppnar upp den sen. Vill ni komma i kontakt med mig så finns det information under fliken "kontakta mig" i menyn.

Under årets första månader så kämpade jag på med retoriken för att ta min examen efter tre års heltidsstudier på universitetet och vid sidan av så läste jag andra kurser, vilket var min räddning. jag kom till insikt med hur mycket jag vantrivdes med min utbildning. Jag hade haft den gnagande känslan med mig länge men inte tagit det på allvar eftersom att känslan över att jag misslyckas om jag inte fortsatte med det som jag faktiskt flyttat till Örebro för att utbilda mig till fick ta överhand. Tillslut så bestämde jag mig för att enbart ta didaktikkursen och sedan lämna retoriken, för gott. Det var ett otroligt befriande beslut och jag ångrar det inte en sekund, snarare tvärt om. Jag ångrar att jag inte tidigare vågade följa mitt hjärta och istället började jag känna mig förbannad på mitt velande om jag skulle plocka ut en annan examen eller inte och förbannad på att ha tagit studielån för att vantrivas. Nu är det gjort, besluten har gett mig en examen i Retorik och kommunikativt ledarskap och jag är stolt över mig själv att jag besitter en sådan matnyttig kunskap och har utvecklat ett analytiskt tänkande.

Juni, juli och augusti kom och även om Per Gessle sjunger att att det känns mycket lättare då än de övriga månaderna så vill vill jag starkt dementera det. Juni, juli och augusti var inte alls mina bästa månader, det var faktiskt min sämsta sommar hittills i mitt liv. Jag fick åldersnoja, insåg att jag inte blivit någonting än, visste inte vad jag ville, ja livets tankar kom ikapp. Den klassiska klyschan om vad samhället förväntar av en och det man inte kan leva upp till. Att man är utsedd till att vara hjältinnan som ska rädda hela världen från att gå under fast man själv känner att man inte har varken styrka eller mod till det. Jag kom i intriger med mig själv och med andra. Kom ur intrigerna, men fann nya. Inga större bråk eller så utan bara småsaker. Småsaker som påverkade mig negativt. Jag tänker för det mesta positivt men ibland när verklighetens vassa törnar borrar sig in i ens liv så är det svårt att stå upprätt och fortsätta gå som om ingenting hänt. Vissa minnen av sommaren har etsat sig fast och format mig till den jag är idag, en stark individ med skinn på näsan men som även är en ”stark färgklick i vardagen” (Johans ord).

Räddningen på sommaren blev när jag kom in på Teaterpedagogprogrammet. Jag velade mycket om hur vida jag skulle tacka ja eller inte. Med starkt stöd från min familj och Johan så övervägde jag beslutet och när jag tog beslutet att börja en ny utbildning så kändes det överförväntan bra. Jag kände att det här kan vara ett förstadiet till dit jag vill nå senare. När utbildningen drog igång så kändes det som att komma hem. Teatertjejen i mig som stängt in sig i sig själv under fyra års tid fick komma ut, och som det känns att jag har blommat sen dess!

De sista månaderna av året har varit smått kaotiska. Glädje har blandas med tårar, insikter har byts ut mot velande och de som jag tidigare bedömt som omöjligt har helt plötsligt blivit möjligheter. Jag vet vem jag är och vart jag vill i livet, jag vet att jag måste ge upp vissa saker och relationer för att ta mig dit jag vill vara. Jag vet att mina val kan komma att få konsekvenser och det kan komma att svida men då får jag se till den väg som är menad att jag ska gå, det får vara värt det. Jag är tuff, ambitiös och vet precis vad jag vill, om det gör mig till en satmara i andras ögon så får det vara så.

Hoppas att Ni får en bra nyårsafton och ett bra 2014. Det ska jag ha.
Puss!

Foto: Emelie Bröms