söndag 5 januari 2014

Att en svart gummibit, 12 par skridskor, fyra farbröder i randig tröja kan förvandla en familj till galenskap är för mig en gåta - JVM Final 2013


Så är den här igen. Finalen i JVM och vi, Sverige är en av de två lagen som har en plats i den. Vi är många som korsar våra blågula fingrar i hopp om att när den tredje perioden är till ända runt klockan nio ikväll så är våra småkronor guldmedaljörer tillsammans med hela svenska folket. 

Vissa personer, vissa saker, vissa formler är menade att finna varandra. Ett juniorvärldsmästerskap är ett sådan sak. Alla som är hockeyfantaster på heltid får stor uppbackning då befolkningen i vårt avlånga land blir oerhörda patriotiska hockeysupportrar som kan göra allt  i sin makt för att byta bort jobbpass, vara barnfri eller slippa åka och hälsa på svärfamiljen just den här speciella kvällen. Vi är många som istället målar våra ansikten blåa och gula, drar på oss de blågula perukerna med vikingahjälm och till sist trär på oss en matchtröja. Allt för att kriga vårt lag till vinst via tv-soffan, puben, jobbet eller på plats i arenan. 


De senaste mästerskapen har vi ingått i någon form av allians med det röd vita Kanada, som precis blivit snuvad på bronsmedaljen igen. Någonting som började i ren protest för att psyka det dåvarande Ryska laget som då placerade Kanada i en bronsmatch istället för en guldmatch har fortsatt till någon form av sportslig vänskap. Under det här mästerskapet har vi hört Kanadensiska supportrar stämt in hos de svenska supportrarna och frasen "Let's go Sweden" har i vissa stunder fått Malmö Arenas tak att lyfta.

Våra svenska spelare på andra sidan Atlanten skickar hälsningar till sina efterträdare, en äldre förbundskapten önskar en ny lycka till. Vi har en rafflande, nordisk, final som väntar om några timmar. Vi har en svensk sammansvetsad trupp där många spelare kan varandra innan och utantill. Kanske är det för att elva spelare tidigare visat sina superkrafter i ett JVM mästerskap, kanske inte. Det i sig kan ses som en gåta och vad dom gjorde innan dom lyckades erövra match efter match tillsammans kan ses som ett smärre mysterium men vem ältar i det förflutna när dom tillsammans ska skapa en framtid som innehåller både guldmedaljer, en pokal, skumpa och en massa hyllningar.
Sida vid sida är våra tappra småkronor säkrast, bäst och helt enkelt oslagbara.
Juniorkronorna tar hem guldet.

Under JVM 2012 så blev lägenheten snabbt överhettad och familjen var galen när Mika Zibanejad fick in pucken i mål och gav oss Sveriges andra guld genom tiderna. Att en svart gummibit, 12 par skridskor, fyra farbröder i randig tröja kan förvandla en familj och en hel nation till galenskap är för mig en gåta. Hoppas att kvällen bjuder på ett lika stort lyckorus som vid vinsten 2012 men att vi inte blir lika överhettade.

4 kommentarer:

  1. Tack för en bra krönika

    SvaraRadera
  2. Tack för att du låst upp kommentarerna. Äslakr din blogg!!!! <33

    SvaraRadera
  3. Härligt med en hockeybrud i sverige som vet vad hon talar om. TUMMEN UPP!

    SvaraRadera
  4. Tack för att du är tillbaka Sandra snälla följ mig!

    SvaraRadera