Isac hade ett fint kalas förra helgen. Det var celler och ett äventyr som krävde mod, smidighet, intelligens och disciplin. Sammanlagt samlades det in fyra ledtrådar och över 100 nycklar, nycklar som användes för att låsa upp skattkistan.
Det var fart och fläkt i två timmar utan uppbehåll, härligt med barn som har sådan livsglädje!
Det var fart och fläkt i två timmar utan uppbehåll, härligt med barn som har sådan livsglädje!
Isac var jättenöjd över att få ha ett sådan spännande kalas men han tappade tålamodet mitt i och kände att det var för många barn för att koncentrera sig, men lagkapten och nyckelbärare som han var så kämpade han på. Jag älskar honom trots att bristfälliga tålamod och längtar redan efter att få ta mig an syrrans kalas i mars. Tänk vad två småsyskon kan betyda allt, jag gör verkligen allt för att de ska få känna sig nöjda, må bra och få känna glädje tillsammans med deras vänner.
Jag är så tacksam att jag får vara storasyster till de och få vara med
och skapa några av deras barndomsminnen. Underbart!
