Nu har vi precis intagit påskmiddag nummer två inom loppet av fyra timmar. Behöver jag ens påpeka att det känns som att jag är i judiska helvetet? Mat, mat och återigen mat. Men gott är det!
Det blir lätt så när man åker hem för att hälsa på. Tiden är knapp och man ska hinna med att träffa alla de som man vill träffa. Jag kan känna att det är stressigt ibland eftersom att man lätt glömmer sig själv mitt i allt och åker runt bara för att det förväntas det av andra. Egentligen kanske man borde vända på det. Hur många har egentligen kommit hit ner och hälsat på oss sen vi flyttat ner? Svaret är fyra styckena. Men de fyra, utöver familjen, som tagit sig ner betyder mycket för oss med. Med det skrivet så betyder inte det att de som vi umgås med som valt att inte hälsa på oss, inte betyder något för oss för de gör de! Det känns dock lite tråkigt att folk skyller på att de har så mycket på jobbet, med skolan, att de inte får till det också så vidare. Visst så kan det vara, men kom igen. Nu har vi bott här i tre år och vi har pluggat högintensivt, plus bedrivit våra fritidsintressen och vi har sett till att få lite ledighet för att kunna åka upp och träffa de vi vill träffa. Det handlar mer om prioritering - det är inte så svårt att stuva om i kalendern. Nu tycker vi i och för sig om att åka och hälsa på, oavsett om det är hem eller till andra orter men det känns lite tråkigt att folk bara pratar utan att genomföra handlingen. Nog om detta.
Vi har som sagt käka påskmiddag idag. Nummer ett med Johans underbara familj och nummer två med det härliga paret Persson/Norgren. Efter påskmiddag nummer två så blev det lite alkoholintag (för mig två munnar vin resten av kvällen blev det cola). Vid halv tolv ungefär låg jag och Linnis och halvsov på varsin soffa, vilken skräll! Vi, fröknarna Persson gillar uppenbarligen sömn. Det kanske är någonting med vårt namn alternativt så har vi diskuterat teorin om sprutan pandemrix som ger narkolepsi. Skämt o sido. Powernaps under dagtid är skönt och jag tycker det är helt okej att ta sig en efter middagen om dagarna. Sen så har det nu bevisat att en halvtimmes powernap hjälper kroppen till återhämtning efter träning. Och jag som tränar tar detta på största allvar!
Jag fick även träffa världens finaste lilla tjej Lea under kvällen. Hur go unge om helst. Som alltid är hon reserverad i början men efter en kort stund är hon i full gång! Vi dansade, läste en bok om huggormar och andra djur som hon fann fascinerande samt klappade "farmors katt". Underbara lilla unge vad jag tycker om dig!




Inga kommentarer:
Skicka en kommentar