Idag har jag gnäggat!

 

Idag har jag varit en zebra hela dagen. Och en glad sådan! Det finns ingen egentlig anledning utan livsglädjen har visat framfötterna och legat på intensivt. Fylld av endorfiner så har jag och Johan powerwalkat två mil idag. Ja ni läste rätt, två mil! Helt galet. Promenader är en så underskattad motionsform. Överallt i samhället så är det gym, gruppträning och springhysteri. Visserligen så förbränner exempelvis jogging mycket men visste ni att för att bli av med hängiga magar och dallriga lår så är det pw - promenader i raskare takt som är att föredra, och kör du styrka på det (exempelvis plankan) så ska du få se på resultat. Men glöm inte att käka bra kost också!

En dag i soffan

  

Idag stod praktisk projektledning, teater, träning, cardio, matlagning och städning på schemat. Istället blev det sovmorgon till åtta, lång frukost, en film innan lunch, ingen träning, pizza till middag och choklad till efterrätt. Score! Pizzan skyller jag på min kusin Lova då hon antydde till att hon skulle beställa en till sig själv. Ja, jag vet att man har en egen vilja som man ska följa men när man har PMS som gör att motivationen försvinner och sötsuget sätter till så blir det lätt att man faller för frestelsen. Och vet ni? Det är helt okej att inte sköta sig på en måndag. Det är "bara" en dag i veckan  och så länge det inte sker fusk hela veckan lång så är det okej. Nej, imorgon tar jag tag i det här igen. Jag kan ju om jag vill!

Mr J

Godmorgon! 

Jag är verkligen världens lyckligaste tjej som får vakna brevid Johan varje dag. Han är min bästa vän och det bästa av allt är att han är min. Om man nu kan säga så eftersom att man inte kan äga en människa, som Sheldon Cooper hade sagt. Men det är en annan diskussion. Vilket som så är det jag vill ha sagt är att jag älskar den här mannen! 

Ögon hit och dit

Ja, jag och mina ögon. Som jag berättat tidigare så har jag enorma ögonproblem då de tåras hela tiden. Det spelar ingen roll vad jag gör, vilket klimat det är eller vart jag är - de tåras konstant dygnet runt. Det är ett problem jag haft i många år men det är inte förens iår jag sökt hjälp för att få bunkt med problemet. Det skapas sår under ögonen som svider och blir irriterad. Och inte blir det bättre av att det rinner mesta delen. Vi har provat diverse läkarkurer men ingenting har hjälp hitills. Idag fick jag remiss till ögonmottagningen i slutet på månaden för att gå vidare. Nu hoppas jag att jag slipper tårade ögon till sommaren och att makeup inte blir något problem att använda!

Om jag skulle ta studenten i år...

...så skulle jag göra det med stil! Här nere ser ni ett axplock av vad Nelly sitter på för skönheter att ta studenten i. När jag tog studenten så sydde jag upp en klänning eftersom att jag inte hittade någon i butik som jag trivdes med. Det var en hederlig, gräddvit klänning med hjärtformat bröst. Enkelt helt enkelt. Egentligen ville jag ha en mönstrad klänning alternativt en lösbyxdress i en frän färg. Det blev som skrivet ingetdera, jag föll för trycket och körde på vit färg och enkel modell. Så om jag skulle få ta om min studenten så hade jag kört på en lite annorlunda modell och vitt eller en enklare i färg. Fördelen med vitt är att man kan klä upp den med ett par roligare skor. Tänk dock på klacken, ta inte för smal klack eller för hög eftersom att du ska vara igång i några timmar. Själv så hade jag ett par skor från 70-talet som jag hittade begagnat. Det var ett par underbara kreationer med turkosfärg, öppen tå och en låg kilklack. Helt perfekt för att inte få för ont i fötterna samt att man fick en lite snyggare hållning än om man hade haft helt platta. 

 Här har jag plockat fram några gobitar från Nellys kollektion inför sommaren. Mina favoriter är den röda klänningen med öppen rygg liksom den blåa paljettklänningen längst ner till höger men jag gillar även den mönstrade, lite enklare klänningen. Tänk vad snyggt med den mönstrade klänningen till studentmössan och ett par ballerinaskor som går i grått/beigt.

Här kommer ni direkt till klänningarna:  1 /2 /3 /4 /5 /6 /7 /8 /9

Och glöm inte att om du handlar för över 500:- hos Nelly så får du ett presentkort värt 75:-! 

Save the children

Vilken kväll! Solen skiner in på mig i sovrummet som bara den. Det är härligt nu hur våren hälsar på varje dag. Oavsett, som idag, att det snöar lite julesnö fortfarande så känner man verkligen att våren och sommaren är på väg nu. I helgen så var vi på loppis en sväng innan vi begav oss till Stortorget för att fira att Örebro tagit sig upp till elitserien. Det var många utställare och som vanligt var det trångt mellan borden. Kul för de som säljer men mindre kul för oss spekulanter som får trängas. Jag tycker verkligen synd om de som har barnvagn på loppis. Det kan inte vara lätt att sick sacka sig fram i gångarna mellan borden. Jag fyndade det ni kan se här nedan, en WESC tröja. Jag vet att det är gammalt mode. Men kom igen, den är ny för mig och 40 spänn tycker jag var en rimlig summa att fylla på min garderob som faktiskt inte innehåller så mycket kläder.

Som ni vet så var jag på möte hos Rädda Barnen i torsdags.

Anledningen var för att eventuellt utbildas och jobba som projektledare för ett projekt hos dom. Vi kommer att hålla kontakt för vidare information och eventuellt kommer jag att utbildas i Karlstad redan om några dagar. Jag känner mig dock inte så jättepeppad för detta just nu då jag har väldigt många andra projekt i luften. Andra projekt och andra drömmar helt enkelt. Sen så låter detta "ELLEN" projekt oerhört intressant och det ger mig en erfarenhet som en framtida arbetsmarknad ofta kräver. Vi får se vad vi kommer överens om och hur jag känner över detta.

När jag var liten så skänkte jag pengar till Rädda Barnen från min egen månadspeng, likaså skänkte jag till Läkare Utan Gränser. Tyvärr har jag inte ekonomin i dagsläget att skänka lika ofta eftersom att jag lever på studielån men när jag ser de stå med bössor på stan så ser jag alltid vad som finns att skramla ihop från fickorna.

På något vis så har dessa två organisationer, främst Rädda Barnen, intresserat mig även i vuxen ålder. Det kanske är för att jag månar mycket om våra mindre medmänniskor. Barn väljer inte att födas till denna värld men de kan vara ack så efterlängtade. Eller inte. Oavsett vad så borde inte exempelvis ekonomi få komma i vägen för att de ska få kunna hålla på med en aktivitet de tycker är rolig. Likaså så borde inget barn få leva med att ständigt frysas ut av vissa grupper, uppleva alkoholproblem  bli sexuellt utnyttjade, offer för människohandel eller utsättas för våld. Men tyvärr sker detta dagligen, varje timme, varje minut, varje sekund världen över. Var fjärde barn lever med missbrukande föräldrar och var femte till åttonde barn lever med att bli sexuellt utnyttjad utav en nära anhörig. Även var femte till åttonde barn blir utsatt för våld i hemmet, liksom får bevittna våld mellan föräldrarna. Var tionde elev lever med mobbning som ständig tillvaro och blir utsatt för hot, kräkningar och fysisk utfrysning dagligen. Tänk er ett klass rum med 30 elever, tänk er sen att räkna 1, 2, 3, 4 och där vet man att det finns missbrukande föräldrar. Du räknar vidare 5, 6, 7, 8 här finns det någon som blir sexuellt utnyttjad, får stryk, och/eller får bevittna våld i hemmet. 9, 10 här har vi de som lever med mobbning som närmsta "vän". Och det stannar inte här. Nej, barn lever i barnfattigdom, de har en medicinsk bakgrund de inte kan få hjälp med, de blir utsatta för näthat... Ja, listan kan göras lång. För mig är detta helt oförståeligt. Hur kan Sverige, och världen inte ha kommit längre i frågan kring alla världens barn. Som ni ser på bilden nedanför så är det barnens världskarta. Alla länder finns inte för barnen. De länder som inte finns med förespråkar nämligen barnvåld medan de som ni kan se är de som har förbjudit barnaga. Jag blev verkligen upprörd när jag fick ta del av detta. Tänk att ett sånt fint land som USA inte väljer att införa förbud mot barnagan!

Som sagt är det oförståeligt för mig som ser våra små medmänniskor som världens framtid. Vi borde värna mer om dem och lyssna till dem istället för att se över deras huvud och låsas som att de är för små för att få göra sin röst hörd. Det är en klyscha men "alla kan göra skillnad". Ett litet bidrag på tio kronor kan vara det som fattas för att hjälpa ett barn med vaccin exempelvis. Du behöver inte skänka kontinuerligt om du inte har ekonomin för det, men om har lite som skramlar i fickan när du går förbi en bössa så föreslår jag att du funderar en extra gång om du verkligen behöver den där latten eller klarar dig utan.

On my way to Malin

Äntligen har vi fått till det, jag och Malin. Nu är jag på väg till familjen Öhlin för att spana in deras våning de flyttade till för några månader sen.