Linnis Plingis Ninnis Flingis Tingis

Idag saknar jag Linnis extra mycket. Tänk om hon kunde bo här då hade vi kunnat dricka rödtjut varje fredag med herr Morberg och fika upp allt vi äger och har. Tur jag har henne i hjärtat- och som bakgrund på låsskärmen, för då får jag se hennes fina ansikte som påminner om våra galenskaper varje dag. Linnis, tillsammans är vi en orkan. ♥

Tjänstgöring

Okej. Jag har gjort maten, liksom fyra matlådor åt min man som jobbar dubbla 12 timmars pass. Mina fötter värker och jag undrar vem som anmäler sig till tjänstgöring i köket? Diskmaskin finns så det är till att skölja ur, plocka i, trycka på startknappen, vänta och sen plocka ur. Det klarar du väl? Själv har jag har checkat ut redan efter att ha kokat mat ala Morberg. Ibland får man till det alltså, märks att man har kockblod i ådrorna!

Kaboooom!

Stäng ögonen och håll för dom hårt om du inte tål skryt för nu kommer det...

Om jag ändå visste för någon månad sen hur mitt liv skulle sett ut idag så skulle jag ha slängt iväg spaden och aldrig börjat gräva och klättra ner i den där gropen som jag började göra. Men nu gjorde jag det valet och det står jag för. Jag får en välförtjänt uppförsbacke istället för att få åka rutschkana nedför. Livet blir bättre. Idag tillexempel så ringde en tredje arbetsgivare och ville anställa mig. Från att ha slitit av stora tussar hår från min skalp i ren frustration till att ha fått tacka nej. En arbetsgivare har till och med ringt och tjatat på att de vill ha mig. Japp, jag skryter nu. Högt och ljudligt dessutom. Jag känner mig superwomen. För att få bekräftelse på att man är önskvärd och eftertraktad på arbetsmarknaden efter att ha känt sig totalt värdelöst är jäkligt skönt. Från noll till hundra på en sekund känns det som.

Så här går jag en helt vanlig måndageftermiddag och drar dammvippan efter tavelramarna, bara för att jag kan och för att jag är så uppumpad på lycka och rejält egoboostad. Efter regn kommer sol som jag brukar säga.

Rapport om Melodifestivalen

För att delge tankar om gårdagens festival:

1. Jag uppskattar Yohios androgyna läggning men det ursäktar inte hans frisyr och det fakta att han sjöng falskt. En tvångsklippning och sånglektioner är vad jag skulle vilja ge honom, samt uppmaningen: Sluta spela svår! 

2. Mahan Moin hade helt klart det mest genomtänkta performence samt kostym.

3. Linus Svenning inbillar jag mig fick sympatiröster från halva Sverige. Jag är lika allergisk varje gång någon drar upp något tragiskt som hänt som innan de ska upp och tävla, oavsett sammanhang! 

4. Schlager bjöd Elisa på, dock var det hela väldigt mycket Linda Bengtzing i refrängen som man kunde efter att ha hört den en gång.

5. Alvaro Estrella skrek det så mycket Michael Jackson om. Vad trött jag blir på att det ska dansas istället för att sjungas. Anton Ewald, Eric Saade, David Lindgren... Vi kan det här nu. Dessvärre så sjöng mister Estrella så kopiöst falskt att skämskudden åkte fram! 

6. Den som stylade fröken Ellen vill jag skälla ut. En mörk, alldeles för stor klänning och ett försök till Monroesminkning men som ledde till ett misslyckade. Stackars Ellen. Och vart var koreografen? Nog för att det var en lugn låt men numret hade kunnat gjorts bra mycket bättre. Ellen är dock välförtjänt vinsten som tar henne till finalen!

7.  Jag förstår efter gårdagens nummer varför Sylvester Schlegel inte var sångare i The Ark. Punkt.

8.  Fröken Paparizou är en kvinna som har all potential att vinna hela festivalen och hon är en stark representant i den stora finalen sen, dock inte med låten igår. Det är då själva fasiken att en kvinna med så mycket power i sig representerar en låt med så mycket antiklimax. Nej, Helena skulle ha haft Mahan Moins låt.

Till sist vill jag påpeka att jag saknar Gina Dirawi liksom Kristian Luuk. De skulle vara ett perfekt programledar par i min värld. Nog för att El-Refai var nervös men det mesta som kom ut hennes mun fick mig att beklaga SVTs beslut om att ta in henne som programledare men jag är rätt nöjd med Anders Jansson, han duger liksom. Till sist vill jag påpeka att jag verkligen inte förstod vad SVT ville med Clara (med komiska programledare så behövs det någon som är seriös annars blir det platt fall) samt vill jag påpeka att jag saknar Edward af Sillén.

Go'kväll! 

Hur ska det gå?

Vem går vidare till finalen den 8:e mars från kvällens deltävling? Det obligatoriska poängschemat här hemma säger att Elena, Elisa eller Linus Svenning förtjänar en plats men inte Yohio. Fast jag sätter mitt högra lår på att han tar en av de två finalplatserna på grund av alla hans fans. Dock sjöng han falskt på verserna så att han förtjänar verkligen inte en plats i finalen i år men småfolket tror jag starkt dementerar det. Själv säger jag go Elisa! En riktig klassisk schlagerdänga.

Mamma Rudolf på pulka

Hej och hå! Nu är jag upptinad efter dagens stora utflykt till pulkabacken. Det känns alltid lika spännande när familjen Tycon är i farten. Efter någon timme när vi skulle göra upp eld så att vi kunde grilla korv så var vi fem hjärnor som arbetade men lyckades inte få till en brasa till en början eftersom att vi eldade på snön?! Gör om, gör rätt och vi lyckades få till det varpå brorsan satte igång och grillade sina korvar i elden (alltså bokstavligen I elden, givetvis åt han de inte). Syrran hamnade på huvudet mitt i pulkabacken och voltade ner (en hysterisk rolig syn och allt gick bra), mamma åkte pulka likt pappa Rudolf i Sunes Jul, och i snöbollskriget (killarna mot tjejerna) lyckas jag träffa brorsan i huvudet så att hans mössa flyger av och nästa snöboll vi tjejer kastar hamnar på ädelstenarna hans. Stackare! Mamma springer och intar (slänger sig över) killarnas borg som förstörs och lillebror bryter ut i gråt -högt och ljudligt! Mamma utbrister att tjejerna vann och Johan försöker trösta lillen. Dagen var ett enda organiserat kaos med en touch av mysig atmosfär, precis som det ska vara i en familj ♥

För er som undrar hur mamma ser ut när hon åker pulka, klicka här

Godmorgon

Tänk vilken lycka att få vakna upp brevid hanjagälskarmest. Det är lördag och klockan är åtta men vi är pigga och glada. Vi ska strax upp och fixa matsäck, grillkörv och varm kaka-mjölka (varm oboy). Vi ska iväg till pulkabacken hela dagen lång med min familj, och det ska bli så kul! Det är alldeles för många vuxna som hämar sig själv för att ge efter för barnet i sig. Själv känner jag mig lite som den där författaren FrökenFru Lindgren. Jag leker hellere med barnen och barnet i mig själv än står och kollar på barnen som leker, som att titta på djur på ett zoo. Länge leve barnen!